Hannah Montana

.,.. jag kommer hem!

Nu är jag klar med Spanien, min spanska är grym och jag saknar mitt superaktiva liv i sverige. Jag saknar vännerna, fotbollen, familjen och släkten, stockholm, semlor, snön... hahah, nu later jag som en liten chicken men det är svart att förklara. Jag lider inte av mycket hemlängtan men jag är ganska trött pa Spanien. Jag tycker inte att skolan här är rolig och faller inte heller för det lugna tempot. Jag är grymt nöjd med mina 6 manader här, de har varit oslagbara. Den roligaste dagen var definitivt den första dagen, hahaha, när jag precis insag att jag inte hade nagon som helst aning om vad jag gett mig in pa och inte fattade nagon spanska och allting var sa oerhört annorlunda. 

Jag haar försokt hitta en ny famlij men det var lättare sagt än gjort. Om jag hade hittat en familj med kanske fler barn och lite mer livat hemma hade jag definitivt stannat till sommaren men men, sa gick det med det. Folket har ar gästvänliga men inte nar det galler att flytta in. Dessutom har nästan alla pälsdjur vilket inte funkar för mig.

Men assa, jag har lärt mig enormt mycket, inte bara spanska, utan massor av grejor. Spanien är ett jättevackert land och spanjorer är ett härligt folk.  Spansk kultur är verkligen annorlunda mot min- de löser problem pa andra sätt, de förhaller sig pa annat sätt osv, saker man maste uppleva för att första. Och karnavalen som var denna helgen maste varit det bästa avslutet pa en resa som gar att fa, underbart!

Nu är det bara en sak som inte känns bra... verkligen inte bra. Kommer ni ihag hur mycket problem jag hade att fa ihop alla grejer jag vile ha med mig pa vägen hit...????? Hehehe, det problemet har inte direkt försvunnit, nästan, bara nästan, blivit lite värre.....