Hannah Montana

Häromdagen fick vi i uppgift av engelskaläraren att skriva en uppsats om varan förebild. En tjej i klassen bad snällt om hjälp av mig och självklart ställde jag upp. Hon ville skriva om spaniens prinsessa. Very well, vi fick ihop en helt klart godkänd text med rätt antal ord. Men min klasskompis var inte nöjd, det var för olikt det engligt läraren "exemplariska exempel" som fanns i boken. Sa vi ändrade hela texten och tillslut stod det nästan samma sak i hennes uppsats som den i boken, bara att den personliga informationen och adjektiven var utbytta.

Jag papekade för henne att det där nästan var plagiat men vi kom fram till att läraren antangligen skulle vara ganska nöjd. Varför? Jo, här har läraren alltid rätt. Jag har hört elever säga bra svar pa engelskan men fatt fel, exempelvis har de sagt "he took a walk to the supermarket" istället för "He went to the store".  

Vad resuterar detta i da? Jo, nÄr vi ska ha en disskution i klassen är det KNÄPPTYST. Ingen vagar säga nagot. Sen när läraren säger nagot haller alla med honom. Jag läste lite andra uppsatser som de hade skrivit, om onödiga uppfinnigar. Och vet ni? Alla jag läste hade i princip skrivit samma sak. Vilket sammanträffande att alla tycker likadant! Kan det ha a göra med att vi diskuterade det i klassen nagra dagar tidigare...? hm....

Engelskan de talar här är dalig, riktigt dalig. Jag tycker att det är viktigare att de kan förklara vad de vill ha sagt pa sitt egna sätt än att de inte säger nagot alls men det är tydligen that way or no way som gäller.

Nu är det inte sa att jag vill hana min enegelskalärare. Det är ju inte han, det är skolsystemet. Allting är oerhört strukturerat, man gör alltid som läraren säger. Det gör mig sa irriterad. Och jag vet att mina klasskompisar ocksa ogillar det. Men det är sa det är, det gar tydligen inte att ändra pa.